Alla förändras mer eller mindre
det spelar ingen roll vad de gör
för jag vet vad som är rätt och fel för mig
jag har lärt mig.
Man lär sig av sina misstag och jag har lärt
mig en hel del nu och det lär inte hända igen.
i'm sorry
if I asked you to dance?
Would you run
and never look back?
Would you cry
if you saw me crying?
Hold me in your arms tonight.
-thinking of you-
remember me
Jag kan se hur du gråter fast dina ögon är torra.
Varje morgon vaknar du med rädslan i magen.
Lita på mig, vi ska kämpa tillsammans för meningen.
Jag vill se dig le igen.
Jag ser gråten i din själ som väntar på att brista ut.
Så snälla låt mig se dig le, jag älskar dig så mycket.
Ta min hand och lita på, att det ordnar sig.
Du förtjänar så mycket mer än detta du går igenom nu.
Alltid stått vid min sida när jag behöver och nu gör jag
desamma för dig, men jag vet inte hur jag ska göra för
att få dig att må bra igen. Finns det nåt?
Jag vill försöka förändra för jag hör dina rop.
Men prata ut, du vet att jag stöttar. Jag vill få dig
upp på fötter igen.
This is my own choice
Detta är mitt beslut och går inte att ändra på mer nu.
jagsaknardigskaduveta
people always leave.
but... sometimes they come back.
14 juli
7 juni
Vem är du när du gör såhär?
Du är inte du, det är en sak som är säker i alla fall.
Om man kunde spela livets spel så skulle väl
ingenting varit fel?
Låt mig säga vad jag tycker.
Jag önska att alla borde kunna säga vad de känner
eller tycker utan att bli utskrattade eller utpekade.
Ibland vill man kunna uttrycka sig hur man vill men
jag tror att de flesta är rädda.
Rädda för vad andra ska tycka...
Ut med orden bara.
Jag önska det var lätt att vara sig själv alltid.
Vännen, snälla du behöver inte ändra dig så himla mycket
för att du umgås med andra. Det är ett stort problem för
nu vet jag inte vem som är rikiga du.
Så bara svara mig nu, vem är du?
Jag vet att du gjorde fel men jag vet inte
vad det beror på.
Kanske är du svag och inte vågar stå för vem
du egentligen är?
Jag säger bara, be yourself my friend.
just remember...
Jag trodde verkligen att du var speciell. Du var en nära vän till mig, men du lovar, sviker och skiter i en.
Jag kanske överreagerar men har ju pratat med andra om det och de reagerar precis som jag, så jag tror inte det är bara jag som tog illa upp. Det var verkligen inget stort detta men eftersom jag verkligen inte trodde att just du kunde göra det så blev det en stor grej liksom. Jag vet inte om det blir som planerna nu ett tag fram för jag vill inte att du ska komma till mig och tro att allt är precis som vanligt. Snälla tänk efter säger jag bara.
